tjena!

Inter går och torskar matchen med 2-1 mot Roma. Nu är det endast en poäng som skiljer lagen åt. Hade jag sett matchen hade jag förmodligen skrivit mer om den, men jag hade inte möjlighet att se den tyvärr.

***

Sen jag kom till Marocko har jag kallats alla möjliga saker. Utanför fotbollen har det varit alltid ifrån ängel till djävul, snälla fatta poängen. Men på träningar och med lag så gillar dom (som jag tidigare nämnt) att ge ut smeknamn till spelare. Jag har tränat med Ballack, Podolski, Rooney, Bennii(benzema) m.m. Får man ett tyskt namn så är det en fin koplimang, här i Marocko uppskattar de tysk fotboll väldigt mycket. Förmodligen för att den är så långt ifrån marockansk som möjligt. Det pratas om att tyskarna är som maskiner och de spelar alltid som ett riktigt lag osv. Anyways, jag hade en egen hejja ramsa i Fes. När jag kom ut ur omklädningsrummet en gång stod ett 50-tal supportrar och sjöng Ole ole oleeee Fooorlan foooorlaaan. Man blir glad när sånt händer, det är kärlek. Men jag kunde inte riktigt hålla mig ifrån att garva när jag tänkte på att dom sjöng Forlan. Jag hade tränat med laget 3 gånger och redan fått ett smeknamn från fansen. I Casablanca blev jag kallad Gudjonseeen av spelarna. Eftersom då hade jag klippt mig och var snaggad. Nu i dagarna fick jag mitt nya smeknamn här i Tetouan. Håret har växt ut lite och då smäller dom till med Torres. Om jag får välja en av dom tre så skulle jag nog välja Forlan, för han känns lite speciell. Torres är för känd. Men Tetouan är väldigt Spanien inspirirerat så Torres är ok. =)

***

Det har gått sjukt bra på träningarna by the way…

****

Lite rolig grej, igår efter träningen gick jag och käkade i väntan på att mitt entourage skulle hämta mig. Går in på en restaurang, ser ett blont par sitta o käka vid ett bord. De är klädda i traditionella marockanska kläder. Jag iaktar och lyssnar till vilket språk dom pratar. De sitter några meter bort och pratar inte så värst mycket. Jag vill få kontakt med dom för tänk om dom skulle vara svenskar. Har inte träffat en enda svensk här borta på 6 månader. Killen får på fyllt glas av servitrisen och säger ”chåkran” (”tack” fast med en speciell dialekt). Jag försöker lyssna till deras surr. Men ärligt talat så pratar de inte mycket utan är väldigt hungriga och äter för fulla muggar. Någon minut senare så smäller det. Killen är klar med sin mat. Vad gör han? Ja han lägger upp en jävel. Ett glädjerus spreds genom hela kroppen. Jag är inte den enda i restaurangen som snusar. Jag går fram börjar och frågar om dom är svenskar och tillbringar följande 30 min i deras bord och surrar om vad dom har för sig. Paret hade tydligen tågluffat genom hela Marocko som semester men sedan hade dom stannat lite längre i Tetouan för de älskade staden. Men skulle åka hem i dagarna. De var väldigt trevliga! Och det var en rolig syn och se hur de integrerat med kläderna och allt.

****

Vi smäller ut lite bilder, var nere vid hamnen o kika på stranden. Det är väldigt fint, just nu var det inte så mycket folk men snart börjar turisterna komma.

****

Om mindre än en månad är stranden städad och fullproppad med folk.

*

Aldrig fel att ta bild på en kamel…

*

Där har vi honom..

*

Sjukt fin utsikt, men än dålig fotograf (plus att jag tog bilden från bilen i farten).

***

Vi hörs!